Tufft idag på uppvaket efter omläggningen.

Åkte upp på omläggning idag klockan åtta. Det är så skönt när det är direkt på morgonen!  Omläggningen gick även bra fick jag höra. Men jag hade det inte lika lätt på uppvaket. 
Det började egentligen rätt bra. Vaknar upp efter omläggningen och får smärtstillande intravenöst mot det onda. Som jag mer eller mindre får efter omläggninen. Får även rogivande för att lättare slappna av. Men jag somnar oftast om, av den. 
Nästa gång jag vaknar så känner jag efter en stund att hjärtat hoppar till och börjar klappa snabbare. Säger det till personalen och EKG tas. Narkosläkaren tror jag kallas. Och tillslut kommer medicinläkaren också och han beslutar att ge medicin som ska försöka "slå" hjärtat i normal rytm igen. Dem medicinen är riktigt obehaglig för det känns som man inte kan andas en kort stund, medan hjärtat försöker slå om. 
Fick den medicinen i tre omgånger men hjärtat slåg tiillbaka till snabb rytm varenda gång. Efter tredje gången så beslutade läkaren att de troligen inte kommer att hjälpa med den medicinen denna gång. Så jag fick inget mer. 

Däremot fick jag något annat intravnöst för hjärtat, efter den blev det inte helt bra men det kändes som det saktades något i hjärtslagen, så det blev inte lika jobbig och ansträngande för mig..Den medicinen fick jag två gånger med en timmes mellanrum. Undertiden låg jag uppkopplad med EKG sladdar över hela kroppen ungefär. Och jag hade under denna period även fortsatt ont efter omläggningen. Så det kändes som det blev "allt på en gång". 
Eftersom medicinerna inte hjälpte helt och håller beslutade läkaren att det får försöka ge med sig av sig själv under kvällen. Jag hann komma till avdelningen från uppvaket och efter det slår hjärtat normalt igen. Hoppas nu att det håller i sig. Men jag är kvar på sjukhuset till imorgon, då läkaren ville det. 
 
Nu ska jag kiak lite youtube innan jag ska sova. Jag hoppas att jag får en relativ tidig buss imorgon hem. Personalen skulle ringa direkt klockan 06:00 då dem öppnar där man bokar färdtjänst och sjukresor. 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0