10:e September - Svar på tal!




Jag ska försöka förklara för dig så du förstår lite mer.
Jag lägger inte om i narkos enbart för min rädsla. Det är inte bara ett sår jag har, utan det är flera. Och det är inte små sår jag pratar om heller i mitt fall. Utan det är riktiga bensår/köttsår som jag har. 
Att lägga om är extremt påfrestande för mig. Det gör så fruktansvärt ont att lägga om i vaket tillstånd och behöva ligga still så länge.
Och klart rädslan är stor också men det är betydligt större orsaker som spelar in i varför jag gör det i narkos.
Ärligt talat så la jag om mina sår förut i vaket tillstånd. Det gör extremt ont och är väldigt påfrestande som sagt både psykiskt och fysiskt. Ett flertal gånger har jag varit med om blödningar där blodet sprutar ut i strålar från mitt ben. Lugnande och smärtstillande fick jag då varje gång jag la om, som tyvärr inte alltid hjälpte.
Jag tyckte det var en pina rent ut sagt av att lägga om i vaket tillstånd. Kunde må så dåligt tiden innan omläggningen och ha stor ångest över att man ska behöva utstå så mycket. 
Att jag lägger om i narkos nu är jag bara glad över. Det gör att jag kan leva med mina omläggningsdagar. Jag slipper få den enorma ångesten, smärtan och obehaget som alltid kom vid omläggningarna som redan kunde smyga sig på en tid innan.
Även om narkosen tär på min kropp. Så får jag välja mellan pest eller kolera och det är det bästa alternativet för mig just nu.

Angående kbt, det har jag fått mot min rädsla för blod. Och det har blivit mycket mycket bättre för mig. Jag var ständigt orolig hemma och gick och tänkte: "Tänk om det blöder hemma?"
Jag vågade mig knappt heller ut när jag var hemma. Men har nu börjar utmana
mig mer.
Kbt skulle inte lösa så jag fixar mina omläggningar i vaket tillstånd just för att jag lägger om i narkos av fler orsaker än så..



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0