1:a Agusti

Jaha ja, nu har man gått in i augusti månad. Galet vad det går fort! 
Är just nu på väg hem. Har haft omläggning som vanlIgt idag. Det gick ganska bra idag fick jag reda på.

Tro det eller ej men det är ofast så att jag inte får reda på hur det har gått på omläggningarna, om det har blödit eller så. 
Även fast jag frågar personalen på avdelningen, det är knappt så dem vet. Vilket jag tycker är fel mot både mig och den som jobbar hos mig. Alltså min assistent eller mamma då hon jobbar. 
Men idag tog jag upp det med en av mina kontaktsjuksköterskor.
Så jag hoppas verkligen det blir bättre nu här efter.

Däremot blev jag så så glad över den läkare som jag har haft lite problem med förut.
Fick veta av en undersköterska att han hade lagt extra dynor på min benstump. Han hade sagt typ: "Att han hade lagt extra på stumpen. Det ska inte hålla på att vätska så här som det gör. Jag förstår att det blir jätte jobbigt för Saara."

Ni kanske inte förstår varför jag blev så glad för det?
Grejen är att jag kan uppleva att läkarna ofta inte förstår mig. Jag fattar ju att dem inte kan förstå till 100% men tidigare har jag känt att dem inte ens försöker lyssna och förstå.
Därför blev jag så glad nu. Jag hoppas så att det fortsätter så här med läkarna! 



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0