Natten till tisdag - Ett rent helvete!

Som rubriken lyder så började jag min tisdag natt med ett helvete. Jag hade faktiskt haft känningar i just magsäcken måndagskvällen men tänkte inte mer på det då utan trodde det mest berodde att jag fick blod och att man kan känna sig konstig av det, men jag visste inte hur man kunde känna för jag har så länge jag minns inte haft känninga när  jag har fått blod. 
Ämne det jag kände gav aldrig med sig och fram  till 23:30 började jag bli kallsvettig och det kändes som jag hade luft i magsäcken som tröck sig uppåt. 
Jag vart trött, fick smärtlindring intravenöst (hade samtidigt en väldig smärta i stumpen mitt på allt) och ville försöka sova. Men det var då det kom från ingenstans. Som en blixt från klar himmel - jag var tvungen att kräkas. 
Hittade en tom apotekspåse och såg då att det var svart nästan. Det var då jag förstod att jag blöder i magen. Efter att fixat iordning med sköterskan (fick vätske dropp, tog prover och kontroller) skickade jag ett sms till mamma och berättade som det var och jag ville inte väcka henne med att ringa för det kändes under kontroll trots hur läget var. 
Men sedan var jag tvungen att kräkas igen och det kom mer denna gång. Då greps jag utav panik och ringde mamma och sa som det var. 
Hon klädde på sig och hoppade in i bilen för att köra mot sjukhuset mitt i natten. Jag ville bara ha henne hos mig. 
 
Sköterskan ringde den läkare som hade jour och jag fick komma uppvaket där man har bättre övervakning på patienten. 
Han slänga väg ett sms till mamma och hon kom strax till mig. Hon satt och försökte trösta, men jag var orolig, kallsvettades och kände mig bara konstig så det var svårt att hålla sig lugn. 
Kärektes även en tredje gång på ganska kort tid. Då var narkosläkaren där och ringde in kirurgläkaren. Hon tyckte att han skulle få komma in själv. Fick blod påkopplat och även blodplasma efter blodet.
När det sedan hade varit relativt lugnt så åkte mamma hem och jag försökte vila. Dock var det svårt och jag somnade inte förrän morgonkvisten och ändå så hade jag fått orodämpande. Men jag somnade nog sedan av utmattning.
Sov till och från hela tisdag förmiddagen och strax efter 13:00 fick jag åka på omläggning. Jag mådde bättre och proverna var bättre. Jag hade nog den där medicinen jag fick mot blödande magsår att tacka att det hjälpte så bra som det gjorde
 
Vill avsluta inlägget med att säga: Jag älskar dig mamma! 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0